Visningsplats: Årås säteri & trädgårdar

2025-09-30

Sensommaren har övergått i höst, det är en krispig morgon och rimfrosten ligger ännu kvar i gräset, men snart värmer den klara höstsolen upp det vackra landskapet kring Ätradalen på nytt.

Framme på Årås är den trogna gruppen av volontärer redan igång med tisdagsarbetet. Idag är det ängen som skall förberedas. Ytan är harvad och redo för frösådd, men innan sådden skall 600 påsk- och pingstliljelökar sättas i jorden. Det går fort när man är många som hjälps åt, en gräver och en petar ner löken och fyller igen, och lagom till kaffet är alla lökarna satta.

Efter en rejäl fika uppe i Säteriets salonger är det dags att så ängsfröerna. För att sådden ska bli lätthanterlig har man förberett genom att dela in den blivande ängen i 13 rutor och fördelat fröet i 26 påsar. Två påsar per ruta, på så vis blir det lättare att se att fröet räcker till hela området. Fröet är blandat med sågspån, då blir det enklare att sprida fröet jämnt över ytan när fröna är så små.

Man har valt ängsfrö från Pratensis, blandningen ”Normaläng” som har en stor mängd olika arter av både gräs och blommande örter som kan passa både under lite torrare och lite fuktigare förhållanden. Dessutom har man förstärkt blandningen med extra frön av blommande örter för att öka mängden blommande växter redan från start i ängen. Man har även blandat i en del frön av ettåriga så kallade åkerogräs, som blåklint, vallmo och klätt för att få blomning redan under etableringsåret. De ettåriga arterna kan även fungera som en ”skyddsgröda” när de mer långsamgroende ängsfröerna skall gro och ge en viss konkurrens mot andra ogräs. Allt frö är köpt från Pratensis för att säkerställa att man använder inhemska och svenskodlade fröer som verkligen hör hemma i den svenska naturen.

Ganska snart är även sådden avklarad och efter det kommer ytan att vältas så att fröerna blir nedtryckta i markytan. Vältningen gör att fröerna får ordentlig jordkontakt och fukten hålls kvar i marken. Eftersom fröerna är så små får de inte hamna för djupt ned i jorden, därför vältar man istället för att harva efter sådden. Nu är det bara att vänta på lagom med regn och se vad som dyker upp i ängen till våren och sommaren. Förhoppningsvis får vi se en riklig blomning redan nästa år!

2025-04-25

En månad senare besöker jag Årås igen, våren och grönskan har exploderat och nu är arbetet med ängsanläggningen i full gång. För att skapa bättre förutsättningar för ängsblommor behöver marken magras ut. Eftersom området tidigare varit en hönsgård är det för näringsrikt för att ängsblommor skall trivas där. Därför är Andreas på plats med sin grävmaskin för att gräva bort det översta lagret av växtlighet och matjord. Sedan lägger han på en magrare mo-jord där ängsfröet skall sås.

Med grävmaskinen passar Andreas också på att samla ihop de stora stenarna i kanten av ängen, så att de bildar en mindre stenmur som kan fungera som en biotop för smådjur och insekter.

Planen är att ängsfröet skall sås på sensommaren för att få bäst möjlighet att gro och etablera sig. Att anlägga en äng kan vara tålamodsprövande, fröna är små och det tar oftast flera år innan ängsvegetationen är fullt etablerad. Förhoppningsvis kan vi börja se ängsväxterna framåt nästa sommar.

2025-03-25

Årås Säteri ligger i ett naturskönt område mellan Ulricehamn och Mullsjö. Runtomkring finns sjöar, lövskog och ett småbrutet odlingslandskap. Den ideella föreningen Bygdegårdsföreningen Årås kvarn har gjort ett fantastiskt jobb med att återskapa trädgården och byggnaderna vid Årås säteri och Årås kvarn.

Jens Böhn, en av eldsjälarna på Årås, visar mig runt kring kvarnen och säteriet denna mulna och lite ruggiga marsdag. Det finns många idéer som skall verkställas och just idag är det arbetsdag för volontärerna i föreningen, det krattas och röjs på gräsmattor och i rabatter och fruktträden skall beskäras. 

Föreningen anmälde sitt intresse för att bli en av visningsplatserna inom EkoBoost! Även om det redan finns mycket naturvärden på platsen vill man skapa fler ytor och miljöer som kan bidra till biologisk mångfald. Eftersom många besöker platsen blir det också en bra möjlighet att visa upp dessa miljöer för allmänheten och lära ut om biologisk mångfald.

Inom ramen för visningsplatsen vill man nu skapa en blommande yta med vårblommande lökväxter och svenska ängsväxter mellan drängstugan och parkeringen.

Utöver detta planeras att plantera fler sälgar i området, för att bidra med tidiga blomresurser och den befintliga slåtterängen upp mot skogskanten skall förstärkas med insådd av mer ängsfrö.

Längst upp mot skogen finns en tidigare betesmark som nu kommer att stängslas och vargsäkras för att betas med får. På så vis kommer igenväxningen att hållas tillbaka och kanske ger betet även effekt på den invasiva vintergrönan som brett ut sig och är på att krypa in i bokskogen bakom hagen.

Det kommer även att placeras ut en bikupa för tambin och byggas insektshotell för vildbin. Fågelholkar och fladdermusholkar skall också sättas upp på lämpliga ställen.